Varför behövs BehovsPusslet?
Allt fler unga vädjar om att ungas ohälsa måste tas på allvar. De nämner orsaker som den ökade pressen i sociala media, i skolan, på första arbetsplatsen, att man inte
kan ta för givet att alla har någon att prata med. De efterlyser fler gruppsamtal för
att de ska kunna spegla sig i varandra samt att kunskap om psykisk ohälsa lyfts.
Enligt skolans timplan finns inga öronmärkta timmar för de regelbundna öppna
gruppsamtal eleverna efterlyser eller någon plan för det. Inte heller för att arbeta regelbundet med gruppdynamik. Konsekvenser vi kan se i form av den eskalerande föreskrivningen av sömnmedel och lugnande som ökat kraftigt bland personer under 45 år, allra mest bland yngre. Något som för tio år sedan knappt förekom bland unga. 2021 hämtade 69 675, 10—19 åringar ut sömnmedel och lugnande. De senaste 15 åren har ADHD-preparaten ökat med 700 % (68 000), antidepressiva med 300% (44 000) samt neuroleptika, antipsykotika, med 200 % (9000). Depression har gått från att vara något som avhjälptes i löpet av ett par månader till konstant medecinering, trots att långsiktiga studier saknas, trots att bara 30% har visat sig ge effekt.
Skolverket skriver att “Elevhälsan ska arbeta förebyggande, hälsofrämjande och vara
en samlad funktion som viktig resurs. Akademikernas undersökning visar att 80%
av kuratorerna har upp till 300 elever på upp till tre olika skolor. Att de upplever sin
arbetssituation som pressad. En del skolor köper in elevhälsa på timmar men vad händer då med relationsbyggandet.
Utredning SOU2021:11, föreslår max 400 elever per
kurator och 1 000 elever per skolpsykolog, dubbelt så många som Psifo
rekommenderar i sin kvalitetsmodell för psykologers arbete inom elevhälsan. BUP:s
köer har de senaste tio åren ökat, trots att det är ett stort steg för unga att ta.
Bristen gör att annan personal inom skola och idrott upplever att de får en allt
komplexare arbetsmiljö, med fler drop outs. Enligt Generation Peps undersökning
2022, når bara 2 av 10 barn och ungdomar i Sverige, den nivå de behöver av fysisk
aktivitet för att må bra. Vi måste snabbt vända den negativa spiralen och vi måste hjälpas åt. BehovsPusslet fungerar, det har jag bevisat. Med er support kan vi verkligen få saker att hända.
Vems behov löser BehovsPusslet. Vem ska investera och varför?
Genom att skapa gränsöverskridande möten på publika platser sommartid, belyser BehovsPusslet vad barn och unga behöver i sitt liv och inte, men också vad vuxna behöver för att kunna stötta barn och unga i sin utveckling, för att utvecklas och må bra. Att bryta ensamheten bakom skärmar är det mest önskade behovet i BehovsPusslet.
● Skolor – I skolan blir Coachingbanan en barometer och en förenande kraft för
elevhälsa, eftersom den involverar både elever, elevhälsoteam, pedagoger, föräldrar,
kamratstödjare och andra stödresurser. Här behöver ingen boka tid, fastna i någon
kö, och kommunikationsvägarna är korta. Överbelastade inom elevhälsa och
pedagoger, kan enklare arbeta med hela grupper. Det förebyggande arbetet kortar
de långa köerna. Förbättrar gruppdynamiken. Ökar deltagande inom idrotten. Skolresultaten gynnas när elever ges ett motiverande “managementverktyg” för hälsa och utveckling. Kommunikation och engagemang väcks mellan olika grupper. Själva installationen kan göras i samarbete med elever och lärare inom estetiska ämnen.
● Arbetsplatser – Frigörs energi, skapar bättre gruppdynamik.
Finns många på jobbet idag som inte mår bra. Andra oroar sig med all rätt för
klimatet för barn och unga i skolan. Teambuilda dina medarbetare.
● Kommuner – Fastighetsägarna av fritids- och skollokaler. Banan är enligt gästande poliser trygghetsskapande och skapar dialog mellan olika grupper, oavsett tema. Fångar upp de som annars inte har möjlighet att gå till någon för att få hjälp eller som ligger i riskzonen för att snart behöva hjälp. Även passiva
attraheras och involveras, eftersom texterna dröjer sig kvar till gatukritan regnat,
blekts, eller spolats bort. I populära gångstråk eller i parker, samlar den vänner, familjer, grannar, resurser och beslutsfattare. Vi behöver bli byn som hjälps åt att fostra våra unga igen. Den kan starta om från början med en ny grupp eller
fungera självgående för deltagare som droppar in, utifrån behov.
● Enskilda familjer. Hjälper människor att ta kontroll över sin tid. Allt från mammor
med spädbarn till prestationsprinsessan, till de som fastnat bakom olika skärmar och i bråk om skärmtiden.
● Goodwill bra att synas som finansiär. Använder man coachingbanan vid t ex.
mässaktivitet, i Almedalen, under Järvaveckan för att fronta sin verksamhet, syns
man och attraherar besökare.
Generation Pep-rapporten 2022
-Det är jättekul att BehovsPusslet väljer att vara med i vår folkrörelse för barn och ungas hälsa. Vi vet att detta är en utmaning som inte en ensam aktör kan lösa utan hela samhället måste kraftsamla, ju fler vi blir desto bättre kan vi jobba för våra barn och unga, det är bara tillsammans som vi kan få Sverige att må bättre
Carolina Klüft verksamhetschef för Generation Pep.
Generation Peps folkrörelse gör det enkelt att vara en aktiv förebild. Här finns nätverksträffar, Aktivitetsbank och andra verktyg för pedagoger, elevhälsa, föräldrar och andra som möter unga. En fin fortsättning när man vill gå från insikterna i Coachingbanan BehovsPusslet till aktivitet med andra.
Lotte Johansson, grundare Behovspusslet