Krossar inga drömmar

–  Tränar du något? Han skakar på huvudet.
–  Du spelar hela tiden, kommenterar en av hans kompisar bekymrat.
Killarna är några av de som snubblat rakt in i Samtals Coachomaten. De är nyfikna på varför jag står här och ritar på golvet med neonpenna och på min inbjudande fråga – vad vill du göra plats för eller kanske snarare behöver göra plats för? Deras blick följer utmaningar andra redan delat. Allt från att prioritera sina egna basala behov, till att balansera en tillvaro som kräver allt mer av vår uppmärksamhet. En tjej som tävlar på toppnivå i tre idrotter, vill göra plats för återhämtning samt hitta en utbildning som motsvarar hennes behov av utmaningar. En annan vill få nog med sömn, utan att behöva oroa sig över vad som ska hända alla de som behöver någon att gråta ut hos mitt i natten ,om hon slår av mobilen. De får alla varsin färg på penna, bockar av det de känner igen sig i, lägger till något de behöver mer av eller något de vill ha mindre av.

Dataspelskillen prickar av några utmaningar, ser ingen anledning till att göra något annat på sin fritid än att spela dataspel, från det att han slutar skolan till en bit in på natten han borde avsatt för sömn. Dygnshjulen jag hunnit rita på Writeyboardväggen vittnar om att han inte är ensam om att gilla den snabba återkoppling spel och andra digitala applikationer ger eller att nalla på sömnen.

– Men finns det något annat som skulle kunna intressera dig?
– Formel 1, svaret kommer snabbt, nästan som en punkt.
Jag som är van vid det mesta som att lösa mer sol i november utan varken solarium eller resa, hummar lite, tänker att ja varför inte, jag är ingen drömkrossare.
– Vad behöver du för den sporten, min entusiasm ger inte vika.
Han ser frågande på mig. Är det något jag lärt, är det att inte värdera det någon vill. Att ställa lyhörda följdfrågor fungerar bättre, och placera svaren i mina ritade boxar, allt eftersom de kommer.
– Var körs Formel 1 loppen, fortsätter jag.
– Spanien
– Har du varit där?
– Nej
– Men om du ska ha en chans att bli Formel 1 förare behöver du kanske besöka platserna när loppen körs. Eller menar du att det räcker med att titta hemifrån på en display?
–  Jo, i och för sig
– Så vad ska skulle kunna vara första steget för dig att nå ett sådant mål?
– Men det är ju i Spanien
– Ja och vad behöver du för att ta dig dit?
– Pengar men det har jag ju inga
– Var skulle du kunna få pengar ifrån?
– Skaffa ett extra jobb?
– Så från vilken del i ditt dygnshjul skulle du ta av, för att kunna jobba extra?

Han pekar utan tvekan på dataspelsdelen – den täcker en tredjedel av hans dygnshjul
– Hur mycket är du villig att ta av den, för att verkligen få ett  extra jobb?
– Allt!
– Okej, nu råkar jag veta att de rekryterar folk här, inom bilbranschen och du har berättat att du går en teknisk utbildning. Någonstans måste man börja. Ska vi gå dit och prata med de?
– Han nickar och jag följer med dit trots att det inte ingår i mitt uppdrag. Faktum är jag inte ens har ett uppdrag. Jag har själv valt att stå här, för att försöka bidra till att ge unga människor kunskap och mod för att komma vidare. Synliggöra vad som dränerar de och möjliga vägar ur det ekorrhjulet. Ansvarig för Svenska Mässans affärsutveckling har headhuntad mig, till det allra första Learning Labs Göteborg, gett mig utrymme nog att breda ut mig på 36 kvadratmeter.  Med på Learning Labs tåget är Nav Sweden och Rise Interactive. Jag är en av de som gör precis det som de är ute efter. Tar egna initiativ för att lösa någon av framtidens utmaningar. I mitt fall, vända trenden av ungas ohälsa. Få andra att fundera över utvecklingen och samverka i det vi kan. Ombord finns allt från arkitektbyrå, myndigheter, digital designers, återvinnare, samhällsutvecklare, podcastare och innovatörer.

Jag går bort till Arbetsförmedlingens monter, presenterar mig, Formel 1-killen och hans dröm. Att han vill ha ett extra jobb vid sidan av sina tekniska studier. De ser lite förvånat på mig, kanske var det drömmen om Formel 1 förare? Jag vänder mig direkt till killen, frågar om han vet vem Einstein var. Det vet han, övriga nickar.
– Vet ni vad Einsteins rektor sa till Einsteins föräldrar.
Alla skakar på huvudet.
– Att det spelar ingen roll vad ni gör med den ungen, det kommer ändå aldrig att bli något av honom. Vet någon vem Einsteins rektor var, fortsätter jag. Ingen vet.
– Nej, men alla vet vem Einstein var. Killen nickar.
En försigkommen arbetsförmedlare berättar att Volvo behöver folk, pekar ut montern där killen kan få direkt kontakt. Segervisst lyfter hans vänner honom och stegar iväg med honom vilande på sina uppsträckta händer, mot montern som ligger i Kunskap och Kompetens området. Kanske för att det är så vänner gör eller kanske för att de ser möjligheter att bli en del i den drömmen eller för att de just håller på att förverkliga en av sina.

Den där gnistan i ögonen, det är just den, som gör att jag gör, det jag gör. Även om jag inte alltid är ombedd. För att vi är fast i våra strukturer, i konkurrenstänk, bekvämligheter, i investerinssposter som ska ge utdelning någon annanstans eller andra rädslor. Det är inte heller varje dag en forskningsbaserad modell bara dyker upp så där. Men det ger många bra ringar på vattnet när olika perspektiv möts, när unga eller de som kommer i kontakt med unga, inser kraften i Samtals Coachomaten, att den faktiskt fungerar och det i vitt skilda sammanhang., när de just bevittnat tre killar stega in i Samtals Coachomaten, för att i löpet av en kvart bestämma sig för att tillbringa lördagarna offline – en för att finna en flickvän, en för mer fysisk aktivitet med andra, en för att hitta nya vänner i vår fysiska verklighet. Istället för att de skickar meddelanden som uppmanar till att koppla upp sig, på nätet, ska de nu stötta varandra i att göra just det de behöver för att uppnå balans.

Vill ni ha en egen Samtals Coachomat hos er, i form av en temporär eller fast installation. Coachomaten formar sig utifrån platsen och människorna runt den. Coachomaten fungerar oavsett om man tillhör kategorin som direkt kommer fram och vill prova eller den som i egen takt närmar sig, attraherad av de problemställningar och lösningar som andra redan delat med sig av. Boka mig på

070 798 44 29

Eller via Kulan, ett samarbete med Kulturrådet och Stockholm stad.