Omställning

Det sägs att Sahara en gång var bördigt och att USA, världens största livsmedelsmarknad håller på att bli en öken. Lars Wilderäng mannen bakom  Cornucopia, en av Sveriges största bloggar inom finans, ekonomi, miljö och politik föreläser på en näst intill fullsatt teatersalong under Framtidsveckan på Värmdö. Sjuttio föreningar, företag, myndigheter och privat personer visar på vägar att förändra vårt sätt att leva och utveckla våra lokalsamhällen (ja, jag är också med).

Regnet följer plogen, mantrat från 20-talet, något Lars påminner oss om genom att dra exemplet Oklahoma/Texas, där 75% av matjorden blåstes bort av stormen, 400 000 kvm som lämnade 500 000 hemlösa efter sig. Kvar finns marken som inte plöjts.

Forskarna är överens, koldioxid utsläppen påverkar klimatförändringar. I Sverige tror vi att 70-tals krisen minskat vårt oljeberoende. Sant är att vi bytt ut eldningsoljan mot kärnkraft och att vi gör av med mer olja än någonsin inom transportmedel. Det kommer att bli problematiskt att komma åt den odlingsbara marken i framtiden förutspår Lars. Därför köper till exempel Kina upp land i Afrika och Ukraina.

– Brasilien är idag självförsörjande på olja men redan 2020 kommer de att behöva importera olja för att kunna fortsätta leva som idag. Våra ekonomier håller på att stagnera. På börsen blir man inte längre rik, det är bankerna som blir rika idag. Staterna puttar upp och trycker upp mer pengar, för att de som har resurser ska få behålla de, man kan nämligen bara bli rikare om någon annan blir fattigare. Men det finns ekonomisk tillväxt – i Kina, där ökar befolkningen och eftersom befolkningen måste äta går energikonsumtionen och ekonomin upp men arbetslösheten bland akademiker är ändå 20 %.

I Europa växer skuldbubblan eftersom tillväxt, befolknings- och energiminskning ökar statsskulder. Att Sverige klarat sig så bra beror på att i Euroländerna har staten tagit på sig skulderna, i Sverige är det privatpersoner som är skuldsatta. Visst, generellt sätt har vi fått det bättre men vi har försämrat vår välfärd och klyftorna har ökat. Internet har inte gett oss ekonomisk tillväxt, ändå går minst 13-15 % av energin till att driva uppkopplade datorer. Faktum är att det tar mindre energi att skriva ett handskrivet brev och skicka med posten, förutsatt att det sorteras lokalt förstås och inte går via någon inläsningscentral i andra änden av landet. Teknikutveckling har alltså inte gett oss mer tillväxt. Lars visar en jämförelse mellan ståljätten SSAB vars produktion ligger i samma stad som Facebooks byggnader för servrar öppnar. Facebook drar 7:60 kr/ kwh medan SSAB drar 16 kr/kwh men då kan SSAB dra nyttan av värmen från stålverket medan Facebooks verksamhet bara når upp i ljummen temperatur och inte kan användas till ny energi. Varje Facebook anställd gör av med 1.07 miljoner kwh/dag om de använder Facebook 15 min /dag. SSAB gör av med 0.212 miljoner kwh/anställd. Lars frågar hur många i publiken som använder Facebook 15 min/dag eller mer. Jag tror inte jag ens behöver redovisa svaret. Lars påvisar helt enkelt att det är ineffektivt med internet och själv drar jag mig till minnes Bodil Jönssons tankar om tid för över 10 år sedan. När hon hade räknat ut vad det kostade i tid att arbeta för att kunna hålla sig med bil var vi nere i en hastighet av 20 km/tim .

Och vad får allt det här för konsekvenser? Utebliven tillväxt, till en början i väst/oecd-länderna. Skuldeberget blir ohanterbart utan tillväxt eftersom tillväxten betalar skulder, dv s din framtida högre lön, om dessa uteblir får vi ekonomiska kriser/deflation. Människor kan inte betala sina skulder och vi kan inte betala utlandsskulder.

Lars menar att istället för att överbjuda varandra på bostäder, borde vi bara betala 1/3 av huspriserna här på till exempel Värmdö och använda resten till att installera vindkraftverk, solenergi eller andra hållbara investeringar, då skulle vi även kunna bidra med energi till kommunen. Men skriver man av skulderna förlorar de som har makten sina jobb, därför fortsätter staten att stödja de som har pengar. Medelsvensken har tillgångar på 300 000-400 000 kr. Sverige har enligt Lars mest ojämnlik fördelning, i klass med Zimbave och USA. Är du rik kan du låna mycket pengar. Konsekvensen av att vi inte får ekonomisk tillväxt är att välfärden och infrastruktur havererar. Redan nu får barn allt sämre skola vilket syns på prestationerna och KTHs svårigheter att rekrytera. Det ekonomiska utrymmet blir allt mindre. Det finansiella systemet bygger helt enkelt på evig tillväxt annars kraschar det. När vi skär ner på välfärden blir det problem. Vi behöver lantbruk för hållbarhet. Fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom kommer som brev på posten av våra osunda levnadsvanor, stress, och snabbmat. Har vi glömt mänsklig tillväxt?

Det är viktigt att vi börjar umgås och bry oss om varandra. Vi måste engagera oss lokalt och socialt. Staden är fantastisk det är där rikedom samlas. Där finns alltid någon som kan betala mer. Det är nära till allt, du har tillgång till allt. Staden slukar lite resurser, vi behöver inte ha bil i staden men staden  bäddar också för en anonymitet, vi människor behöver varandra, behöver prata med någon, landsbygden behöver leva, skärgården behöver leva.

Var har valfriheten nått när barnen åker runt för att komma till privata skolor, när vi åker bort och handlar? Där träffar vi sällan någon med koppling. Resultatet blir anonymitet, vi behöver inte bry oss om varandra, inte respektera varandra. Det blir mindre valfrihet när man träffar handlaren på föräldrarmöten, då måste man möta konsekvenserna av sina handlanden. I den by Lars bor görs 70 % av barnen aktiviteter i församlingsgården efter skolan. Inte av religiösa skäl utan för att de har bra verksamhet. Personerna blir något mer än en främling, de respekterar varandra på ett annat sätt. Mindre orter får större samhörighet med varandra, där är det lättare för människor att engagera sig mer i omställning. För i slutändan är vi sociala varelser. Om alla ska köra sina egna små race, politiker besluta om att lägga ner sociala funktioner som byskolor så kommer vi ingenstans. För skolpolitikem spelar det allt mer sällan någon roll, dennes barn går ändå ofta på någon annan skola, kanske privat. Lokalt går kanske grannens barn på skolan som det ska skäras ner på, då kan inte lokalpolitikern visa sig ute till slut. Det måste finnas konsekvenser.  Alla banker har t ex huvudkontor i Stockholm, de får inga konsekvenser av de beslut de tar i övriga lokala banker, möjligen högre bonus.

Bildcollage från Framtidsveckan 2014

2013 höll Föreningen för direkt demokrati Open Space på temat Hur utvecklar vi demokratin? Vi var fyra deltagare! Den andra workshopen Hur vill vi bo drog mer folk, här deltog gammal som ung på samma premisser oavsett position. Samma vecka fick vi veta hur man startar kooperativ.

Att föra ut debatter och beslutsprocesser ur de slutna rummen är grunden för att ta till vara engagemang. Kan inte folk påverka varför ska de då engagera sig? Vet inte folk vilka demokratiska verktyg som finns hur ska de då engagera sig? Några som insett detta är den direkt demokratiska rörelsen. Där kan du som medborgare vara med och rösta i de frågor som engagerar dig och lämna över övriga till en person, organisation eller ett parti du vet är kompetenta i dessa frågor och som du litar på. Och gör de inte sitt jobb ja då tar du helt enkelt bort deras mandat att rösta för dig, utan att ens behöva vänta in ett val.

Även Europaparlamentet har nu fått upp ögonen för utvecklingen som nu sker inom demokratiska verktyg. Det just nu vassaste verktyget, Medborgarförslag (inte att förväxla med Medborgardialog) är tyvärr upp till kommunerna själva att införa. Det här betyder att det helt enkelt beror på var man bor och politikernas kunskap och inställning till verktygen om man som kommuninnevånare får information, utbildning eller ens tillgång till verktygen. Eloge till Falun som uppfann demokratipasset, en mall kommuner nu är fria att använda sig av för att utveckla demokratin, ett arbete de fått ett internationellt pris för. Är det inte dags att vi alla går samman för att verka för vårt samhälles bästa, inte för att befästa maktpositioner?