Vems skatteparadis

Vi lever i en allt större värld av fri rörlighet både när det gäller kapital, människor och varor men vart går skattepengarna och vems frihet är det egentligen vi pratar om.

I Europa har Irland med sina 12,5 % i bolagsskatt lyckats locka till sig många av de multinationella jättarna. De får dock inte så stor del av kakan då företagen betalar royalties för teknik de använder till royaltieägarnas ursprungsland. Bland de multinationella jättarna betyder det ofta ett lågskatteparadis. Ett exempel på det är Brittiska Jungfruöarna som trots sina 25 000 invånare har en halv miljon företag registrerade. Ett  konkret exempel på hur pengar slussas iväg för att slippa betala skatt i det land man bedriver verksamhet är Holland. Holland gör överenskommelser med brevlådeföretag om hur mycket de ska betala i skatt. Dessa avtal är hemliga, även för andra EU-länders skattemyndigheter.

I SVT:s dokumentär visas en kontorsbyggnad, ett par våningar hög, där är mer än 2000 brevlådeföretag registrerade. Det är hit till Holland royaltys, räntor och investeringar går för att sedan studsas vidare till ett annat land. Bara i Holland uppskattar man att summorna som passerar är cirka 20 gånger Hollands BNP (100 360 miljarder kronor.) Pengar som det betalas i princip ingen eller extremt låg skatt på.

Det här betyder att även om företagen har huvudkontor i ett land, är det inte detsamma som att dom som gått in med kapital gynnas. Skulle företaget ändå välja att skicka pengarna vidare till ursprungslandet skulle de bli tvungna att betala den bolagskatt som gäller där och det skulle sammantaget bli dyrare bolagsskatt.

Den här typen av pengatransaktioner runt jorden gör att t ex. ett amerikanskt företag inte behöver betala mer än 1,9% i skatt på vinster i Europa. En före detta fransk domare ledde en framgångsrik utredning i ett korruptionsmål i Frankrike. Under processen blev hon hotad till livet vid flera tillfällen. Nu är hon EU-parlamentariker och utreder effekterna av att EU varje år går miste om 1 000 miljarder euro (8 800 miljarder kronor) i skatteintäkter.

De som möjliggör det här beteendet är banker, advokater och revisionsbyråer. Vad gäller revision finns det fyra stora: Pricewater Waterhouse Coopers, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Dessa bolag är även de fyra stora i Sverige. Revisorer är bundna av sekretessavtal som löper på i princip obegränsad tid. Vem övervakar revisorerna?

I Storbritannien är den nye ordföranden för skattemyndigheten, en före detta senior partner i KPMG. Samma sak i Australien.  En uppskattning, den första i sitt slag, på hur mycket pengar som finns parkerade i skatteparadis är som att uppskatta storleken på ett svart hål. Vi talar om 136 000 -208 000 miljarder kronor i slutet på 2010. Som jämförelse kan man ta Sverige BNP: 3 500 miljarder kronor. Upp till 59 gånger Sveriges BNP.

Sverige hade en bolagsskatt på 26,3%, är nu nere i 22 %  och regeringen vill sänka den ytterligare i syfte att stimulera investeringar och skapa nya arbeten.  Om vi tittar på Nigeria har dom ingen bolagsskatt alls de första 10 åren. Det har lett till att företag  startar och byter ägare eller läggs ner efter 10 år. Kritik har lyfts från ekonomiskt utsatta svarta afrikaner (80 %) om att utländska företag inte gynnar dom. En miljon kineser arbetar idag i Afrika och Nelson Mandelas Frihetsdeklaration: jord åt alla, bostäder, utbildning, socialisering av de stora naturrikedomarna, demokrati och jämlikhet håller på att spelas en hel värld ur händerna. Vad gör vi åt det?

 

SVTs dokumentärfilm går inte längre att se men måndag 4/4 2016 kommer en ny. Journalister från hela världen har grävt tillsammans ”Panamadokumenten”
Båtflykting från Libyen