Transparent medborgarbudget förutsättning för medbestämmande?

En förutsättning för att kunna vara med och ta ställning i en fråga som om vi ska höja eller sänka olika skatter, förutsätter:

1. Att vi först gör hela budgeten mer transparent och lättförståelig för samtliga medborgare

2. Att vi har skapat, informerar om och lär ut de verktyg som gör det möjligt att sätta sig in i och diskutera dessa frågor med varandra.

I PWC Forskningsrapport / Granskning av skattemedel i kommunerna, 2010 konstateras att 60% av kommuninvånarna i Sveriges 280 kommuner anser att kommunens verksamhet och service borde granskas mer. Det är viktigt att få medborgaren att delta och bidra i denna utvärdering och problemformulering när själva problemet i den kommunala servicen och verksamheten uppstår. Själva missnöjet kan då kanaliseras och leda till förbättringar. Och vem är egentligen mest lämpad att avgöra om och hur en service och en verksamhet med sina mål fungerar.

Kommunens budget t ex. kan idag med de möjligheter som erbjuds på internet presenteras så att det blir lika enkelt att förstå kommunens budget som sin egen hushållsbudget. Budgeten kan fungera som en överblickbar innehållsförteckning över kommunens service och verksamhet, som man vid behov kan fördjupa sig i och få målbeskrivningar.

När medborgaren förstår vad saker och ting kostar och vad politikerna har prioriterat med sina ideologiska förtecken, då kan medborgarna sluta upp kring utvärderingar av kommunens olika verksamheter. “Vad får vi för våra skattepengar” blir den utmanande frågan som medborgaren ska kunna bedöma, bevaka och begära svar på.

Vi medborgare skulle enkelt via mobil eller dator kunna formulera i text, ljud och bild ett konkret specifikt missnöje med något i kommunens verksamhet (gärna kopplat till en budgetpost). Sedan kunna rangordna missnöjet i form av en topplista som ett resultat av att fler medborgare sluter upp kring ett missnöje /problem. Antalet medborgare som sluter upp kring ett problem avgör själva angelägenhetsgraden och kommunikationen/dialogen blir på så sätt mer jämbördig med politikerna och deras känslighet för växande opinioner. Vi medborgare skulle då finna det mer meningsfullt att vilja delta i problemformuleringen.

För att skapa en trovärdig demokratisk kommunikation/dialog bör den produceras i ett oberoende sammanhang såsom en ideell förening i allmänhetens tjänst eller som Public Service i egenskap av regionala- och lokala nyhetstidningar och tevekanaler borde fungera. Tack Peter Ahlm, Nacka för inspirerande samtal!

Slöseriombudsmannen visar behovet av utveckling av nuvarande system.