”Varför tror ni jag är på internet. Min nalle och min dator har tid. Människorna i datavärlden är inte virtuella, de är också ensamma precis som jag”
Ungdomar som hoppar över skola, hygien, mat och sömn. Stör deras toalettbesök onlinespelet tar de på blöja i jakten på att nå en ny nivå – de är nästan bäst. De blir kungar på internet men socialt handikappade och känslomässigt avskalade. I Kina anses internetmissbruk vara det största hotet mot ungas hälsa. Där finns 400 rehabiliteringscenters för internetmissbruk. Dokumentären Webbjunkie kan ses på SVT Play. Det här är inget specifikt för Kina, hör om en av Fryshusungdomarnas internet vardag.
Vad skulle hända om vi till exempel släppte in tillgängliga musiker, kulturarbetare, hantverkare och idrottare i den underbemannade musikundervisningen i skolan, i rastlekarna, på skolidrotten, på fritids (med pedagogisk komplettering vid behov) och dessutom sedan lät alla barn få komma och vara med i olika fritidsaktiviteter utan att sätta upp ekonomiska hinder. Skulle vi bryta trenden av psykisk ohälsa, skulle vi ge massor med människor en betydelsefull vardag och nya inkomstmöjligheter. Nej det skulle inte vara kostsamt det skulle vara en investering som skulle gå minst +-0. Den mest lönsamma pensionsfonden.
Kortfilmen Look up – ”I have 420 friends on internet, yet I´m lonely”
Publicerad av Lotte Johansson De Vi Bär Forumteater BehovsPusslet
Regissör · dramapedagog · handledare
Fil. kand. i De estetiska ämnenas didaktik – inriktning teater och drama
Jag använder teater, rörelse och andra former av berättande för att träna sådant vi har nytta av varje dag – uppmärksamhet, uttryck, lyssnande, samspel och gruppdynamik.
I De vi bär arbetar vi med berättelser och erfarenheter vi bär med oss. Vi gestaltar dem genom kropp, rörelse, röst och sceniskt skapande i mindre grupper utan krav på att skapa en publik föreställning. I mindre grupper spelar vi det vi är – och det vi kan bli. Vi provar olika perspektiv, situationer och sätt att agera och upptäcker vad som händer, det besparar oss från att behöva göra många misstage i verkligheten, samtidigt som det stärker vår handlingskraft när vi redan provat saker som bidrar till konstruktiv förändring.
Du behöver inte vara skådespelare. Här får du provatänka, provprata och provspela, skratta, tänka om och prova igen. Det är just misstagen som ger oss de kreativa ingångarna.
Berättelsen vi bär → det vi spelar → det vi upptäcker → det vi kan bli.
Behovspusslets coachingbana är mitt andra ben, den hjälper oss att se vad vi behöver, vilka resurser vi har och vilket nästa steg vi kan och vill ta som individ men också som grupp. Desto fler utmaningar och framkomliga strategier vi delar, desto större blir identifikationsfaktorn och användbara strategier. Boka in mig för en workshop och lär er hur enkelt ni kan skapa en en coachingbana eller en forumteater i er närhet. Det kan förstås vara en två-stegs-raket.
Visa fler inlägg
