Unga vill tala om psykisk ohälsa

Den 3 januari ställer sig 1250 gymnasieelever i Växjö, bakom debattartikeln; ”Sluta ignorera psykisk ohälsa bland unga”. Detta efter att en ung skolkamrat tagit sitt liv. Ungdomarna vill uppmärksamma vuxenvärlden på;

– Att de sociala media-flöden som fylls av glädjefyllda evenemang och drömlika kroppar är långt från deras egen verklighet och något som gör att de inte känner sig bra nog. Att barn föds rakt in i en digitaliserad värld, där många blivit mobilberoende, och av den dopaminkick som drar igång hjärnans belöningscentrum varje gång de tar upp mobilen (något som stör koncentrationen). Att skolan med hårdare studier och fokus på framgång pressar många unga (istället för att i enlighet med skolans uppdrag fokusera på att utveckla enskilda elevers fallenheter). Att stressen runt vad man ska göra i ett senare skede i livet kommer från unga själva, föräldrar och/ eller kompisar.

Att det inte är en självklarhet att ha någon att prata med. Att startsträckan är för lång med en skolsköterska eller kurator som kommer en gång varannan vecka. Att en av fyra barn som söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin, inte får en utredning i tid och att BUP kommit att mäta resultat mer i kortare vårdtider, istället för hur behandlingsresultatet utfallit. Att unga med självmordstankar skickats hem med en burk tabletter och uppmaningen ‘’tänk positivt så mår du bättre’’.

De 1250 gymnasieungdomarna vädjar om; Att köerna till BUP måste kortas (det kan ta ett år för ett barn i lågstadieåldern med självmordstankar att få hjälp). Mer gruppterapi inom BUP för att unga ska kunna spegla sig i andras motgångar. Att fånga upp all frånvaro tidigt. Fler föreläsningar och lektioner i skolan om psykisk ohälsa. Fler förebyggande insatser med tillgängliga kuratorer och sjuksköterskor på skolorna. Fler gruppsamtal i skolan.

Ungdomarna vill också se; Fler utsträckta händer till unga som mår psykiskt dåligt. En mer öppen omgivning där man vågar prata om psykisk ohälsa i grupp. Att jämnåriga utbildas om psykisk ohälsa, hur man hanterar det och möjlighet att prata med någon som vet hur man hanterar sådana konversationer. De vill att medvetenheten om psykisk ohälsa ökar över lag i samhället.

Familjers problem ska inte studsa mellan olika myndigheter och vårdaktörer på grund av oklara ansvarsområden och samarbetsproblem mellan aktörer. Utredningar och lagförslag för lösningar pågår, med fokus på strategier för lindrig vård i tid. Men vem håller i just dessa barn när allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa? Enligt IVO ska ett särskilt intervjuverktyg fånga barnen för att direkt kunna slussa dem till rätt insatser. Men hur kommer barnen fram till dessa intervjuer och hur ska köerna till rätt enhet minimeras? Vårdgaranti kräver att kapacitet finns för att rätt insatser ska kunna infrias inom skälig tid.

Psykisk ohälsa ger stora samhällskostnader i form av humanitärt lidande men också i sjukvård och försörjningsstöd. I det kan samhällsintäkter i form av sociala avgifter och inkomstskatt som faller bort räknas in. Desto tidigare ohälsan fångas upp, desto större vinst för den som drabbats, anhöriga, vänner, klasskamrater, skolan och samhället i stort.

Hösten 2022 påförs skolorna att utbilda i ”Sexualitet, samtycke och relationer”, något lärare som undervisar i olika kärnämnen, inte alltid känner sig bekväma med att undervisa i eller upplever att de har tid för. Det visar tidigare ämnen som Livskunskap som tenderar att bli allas ansvar och i slutändan faller mellan stolarna eller läggs ut på den lokala kyrkan en gång per termin och klass. Om utvärderingar visar att det inte fungerat behöver vi titta på om rätt förutsättningar givits. Alla kan inte vara bra på allt men många kan lära sig mer om rätt förutsättningar ges. Elevhälsan har redan en bra grund att stå på och skulle med fler timmar i skolan kunna arbeta mer förebyggande. Även föräldrarskapet behöver uppvärderas, det är mer än en bisyssla.

BehovsPusslet är en utsträckt hand där unga kan känna igen sig, men också inspireras av vägar till lösning. Vuxna kan här inleda samtal med barn och unga. BehovsPusslet bygger på våra vanligaste behov och vägar till lösning. Alla kan närma sig BehovsPusslet i sin egen takt, ensam, med förälder, partner eller i grupp. En installation som inbjuder till reflektion och vidare dialog om våra behov och hur vi ser till att vi tar hand om dem, grunden för en god hälsa – psykisk, fysisk och social.

Det unga mest fastnar för i BehovsPusslet är lösningar på att hantera mobilberoende, spelande och andra skärmberoende aktiviteter och hur dem kan skydda sig mot saker som smyger sig in som osunda krav och värderingar, hårda attityder, våldsglorifiering och kränkningar. Men också hur dem kommer till rätta med de basala behov dem därmed försakat och konsekvenserna det gett.

Just igenkänningseffekten, enkelheten och lättillgängligheten har blivit BehovsPusslet främsta framgångsfaktorer. Den finns i olika versioner, även en mer djuplodande

Lotte Johansson 070 798 44 29