När 70 elever byter till en skola över kommungränsen, vilket skett i Värmdös fall betyder det att 350 000 kr försvinner från matbudgeten för kvarvarande elever. En portion får i skolan kosta 22 kr inkl. personal, ingredienser, lokaler, etc varav kostnaden för själva ingredienserna är beräknat till 8 kr kr/portion. Kost enheten dras med ett underskott om 3.1 miljoner sedan kommunen införde köp och sälj systemet 2006.
Om vi tar rektorerna på skolorna kan de välja att ta de nya direktiven, där livsmedelskostnaden ska ner till 7 kr/portion, en minskning med 12, 5 %, i tillägg till 1,3 % prishöjning på livsmedel.
I nya skollagen står att skolor ska servera näringsriktig mat samt jobba mot målet att 25 % av den ska vara ekologisk, skolorna får heller inte uppmana föräldrar att skicka med frukt och andra mellanmål varje dag då skolan ska vara avgiftsfri, oavsett om den är kommunal eller privat.
I praktiken har rektorerna friheten att fortsätta satsa på maten som ju är grunden för att orka prestera, grunden för ett gott klimat i skolan, genom att skära i många gånger redan ansträngda klassrum i form av personal och pedagogisk utrustning i tillägg till de underskott de kanske redan dras med. Alternativet är att säga nej tack till kommunen som leverantör av skolmat för att själva ta kontrollen. Därmed undviker skolorna nya direktiven utformade av ekonomiska skäl, som t ex. att Bregott ska vara enda ekologiska produkt, inget vegetariskt alternativ, soppa oftare, julbord minskas till endast skinka, köttbullar, prinskorv och sill.
Får jag lov att föreslå att politiker och tjänstemän i år intar julbordet i skolmatsalarna till självkostnadspris. Det skulle betyda att de 5000 skolelever som i snitt äter skollunch på Värmdö under 178 skoldagar kan behålla sin krona för att behålla de varierade utbudet de jobbat så hårt för att få. Hemlagat från grunden med dagligt vegetariskt alternativ, soppa och frukt. Just det vi vet borgar för att elever äter. Vad är annars elevdemokratin värd? Vidare skulle ansvariga i kommunhuset kunna ta sig en hälso-stärkande promenad för att inta någon av veckans luncher på Kvarnbergsskolan det skulle bädda för hög kvalité på skolmat och daglig insyn i skolans verklighet, representationsluncher t ex. skulle spara mycket pengar och tänk vilken reklam att visa vilken fantastisk skolmat vi har i denna kommunen.
Får jag också föreslå att man tillför ytterligare minst 10 kr per elev och dag för att kunna servera frukost och fria fruktkorgar/mellis i klassrummen. En investering lätt att utvärdera som borgar för att upprätthålla god hälsa och gott skolklimat. Med god planering finns skolor som redan lyckats genomföra detta. Det är inte politiskt självmord att göra lönsamma investeringar i barn och unga även om resultaten inte alltid kan ses under sittande mandatperiod eller vinsterna inte kan skördas i just den förvaltning man ansvarar/ jobbar för.
Politiskt självmord är att skära på barn och unga och de som arbetar med dessa utan ordentlig konsekvensanalys medan toppchefer själva höstar in lönelyft på mellan 10 och 24 procent i tillägg till fallskärmar över miljonen. Kommentarer som ja men det är inte jag som bestämmer löner håller inte. Ta initiativ till förändring. Skänk skattesänkningskronan till skolan, säg nej till orimliga förmåner, har du inga sådana förmåner, stå upp för det du tror på. Att bara göra som man blir tillsagd kan sluta hur illa som helst.
Lotte Johansson Fotograf & BehovsPusslets Konstinstallatiom 
En nedslående men självklar konsekvens analys har gjorts av Värmdö kostenhet beträffande beslutet att minska beloppet för skolmåltid per elev och dag från 8 kr till 7 kr:
•Eleverna får färre alternativ att välja mellan, vilket leder till att färre elever äter.
•De ekologiska varorna minskar drastiskt. Det nationella målet är 25 %, vi kommer hamna på cirka 5 %.
•Eleverna kommer att ha mindre inflytande över maten som serveras.
•Populär mat som är dyr och som det går åt mycket av minimeras.
•Pris- och näringsberäkning av matsedeln gör att köken blir styrda av färdiga recept och de kan inte anpassa matsedeln efter skolornas egna behov och önskemål.
Man behöver varken vara bevandrad i näringskunskap eller skola för att förstå att konsekvenserna kommer att bli förödande beträffande elevinflytande, arbetsro och prestationer såväl teoretiskt som fysiskt. Det finns inte en bil som fungerar utan att tankas. Inte ett hus som kan stå utan grund hur mycket man än putsar på fasaden. Det är ett känt faktum att gatubarn använder lim för att döva t ex. hunger. Ta er en funderar på varför åldersdiabetes numer hittas baland 12-åringar (samma ålder som eftermiddagsmellis slopas i skolan), varför unga på Värmdö toppar listor i Stockholm/landet över vilka som använder tobak/alkohol/droger. En ansvarsfull politiker ska vara ungefär som en kapten, se till att säkra alla innan han/hon sist lämnar skutan om så måste ske. Det går alltså inte att tro att andra ska spara samtidigt som man höjer sin egna arvoden. Vad tänker ansvariga politiker göra för att se till att eleverna har de mest basala förutsättningar att lyckas i skolan?