Anders Hansen om Coachingbanan

BehovsPusslet landade utanför Clarion Sign i samband med Pep Forum 2022. Frågan jag ställde var: Vad behöver just du för att kunna bidra till att barn och unga ska kunna utvecklas och må bra.

Karolina Klyft, verksamhetschef för Generation Pep, den yngsta friidrottaren att erövra samtliga fem internationella guldmedaljer, sätter tyngder på sin träningselev, för varje hinder för att symbolisera vad vissa barn tvingas bära, när vi klämkäckt säger till dem att kom igen nu. Det är bara att kämpa på, försök nu, osv. Att barnen kämpar med föräldrar som inte visat dem hur, inte har pengar att betala föreningsavgifter med eller aktiviteter. Går i stora klasser med lärare som inte heller hinner. På skolgårdar och i lokaler som inte anpassats för rörelse eller som hyser hundratals fler elever än de byggdes för. Saknar de möjlighet att tanka näringsriktiga mellanmål. Raster för återhämtning. Frågor vi måste ställa oss om vi vill att barnen ska hitta lust och ork att röra sig.

Ensamhet har blivit en folksjukdom. Kronprinsessan Viktoria, initiativtagare till Pep tillsammans med sin man, visar hur lätt eller tung vägen till en kilometer rörelse eller en skolväg kan kännas och den tid den tar att vandra. Utan mål och vänner, är det svårt att hitta en mening.


Anders Hansen, professor i psykiatri, författare till bland annat Hjärnstark och Depphjärnan, föreläser om de studier som visar att en extra timme med motion ger minst 10% bättre skydd mot depression. Han refererar till Daniel Liebermans slående citat att den som bortser från fysisk aktivitet för att förebygga psykisk sjukdom måste ha rejäla skygglappar. Jämför människans livstid med ett dygn där vi varit jägare fram till 23:59:40, 19 sekunder i industrisamhället och en sekund i dataåldern. Rent biologiskt tror därför hjärna att vi är kvar på savannen och reagerar på samma sätt, oberoende av ålder och yrke. Med motion som det enklaste sättet att hacka evolutionen. Cortisol, det mest centrala i vårt stress system, släpps ut för att möta akuta hot och ge föra mer blod och syre till våra muskler. Det behövdes då men idag, under långvarig och återkommande stress som tentor, bostadslån, ekonomisk press, ofrivillig ensamhet, fysisk otrygghet, utsatthet, under månader till och med år, ger det snarare en skadlig effekt. Motgiftet är fysisk aktivitet oavsett form, det ger oss mindre stresspåslag nästa gång.

Så varför älskar vi inte det nyttiga då? För att kalorier har varit livsnödvändiga. I vår historia har människan aldrig varit överviktig, däremot utsatt för svält. Vi var tvungna att passa på att tanka för vi inte visste när vi skulle få kalorier i igen, med insikten om att det kostar energi att röra på oss. I en värld av överflöd, där vi inte längre jagar vår föda fysiskt, blir de här drifterna och instinkterna ett hinder.

Anna Dunberg leder projektet dans för hälsa, vars fokus ligger på tonårstjejer.  Det har resulterat i minskade besök hos skolsköterska. Nyckeln är att tjejerna kan komma som dem är, inte granskas eller betygsätts, utan att det är en social gemenskap efter skoltid. Idag finns 672 utbildade dansinstruktörer i 190 orter/kommuner över hela landet.  Ett nej brukar enligt Anna vara en indikation på att det är just där dem behöver vara. När tjejerna blir mer självsäkra, tar plats, känner sig hemma i sina kroppar och det börjar spilla över på andra situationer, ser kommunerna värdet i dansen. Att estetiska, praktiska, musikaliska och fysiska ämnen är underskattade i skolan, vad gör det med ungas utveckling och självtillit.

LIVSMEDELSVERKET identifierade tillsammans med 11-15 åringar hinder för att äta hälsosamt, som riktad reklam för skräpmat, enligt barnens egna dokumentationer. Folkhälsomyndigheten visar att övervikten hos 11-15 åringar fördubblats. Skolan, har idag hälsosamma kostnadsfria skolluncher överlag men bara 1 av 10 skolor serverar frukt eller har tillgång till en skolkafeteria, och har skolan det, innehåller den ofta chips, snabbmat och godis. Socker är billigare än hälsosam kost så vem har råd med det?

Att involvera eleverna i undersökningarna och att skapa en mer hälsosam arbetsplats, gäller bara 5% av högstadie- och högskoleeleverna. Men när de väl får vara med och utveckla nya rätter med hållbara hälsosamma ingredienser, hur de ska läggas upp och hur det ska se ut i matsalen, bär de med sig en stolthet. I Munkedal introduceras nya rätter genom skolpersonal berättar varför de är bra. Det ökade lusten att smaka. Men det här händer inte i tillräcklig utsträckning, inte fort nog. Matmiljön är ett gemensamt ansvar, där vi enkelt skulle kunna göra skillnad, genom att erbjuda alla kostnadsfri frukt varje dag. Viktigt med tanke på att 4 av 10 låginkomsttagare minskat ner på att köpa frukt. Det finns idag skolfruktsstöd och skol- och fruktprogram via EU. Vi behöver fråga eleverna om hur de upplever skolan, om matsalen är en trygg plats, hjälpa de att utforma ett bättre utbud. Att utsätta elever för godisautomater och snabbmatsrestauranger nära skolorna är inte fair play.


Barn och unga vill i grunden röra på sig men barn som bor i områden med socioekonomiska utmaningar drabbas av mer ohälsa. Minimix startades av Abdikarim Said och Mohammed Ali. Här kan mellanstadieelever kostnadsfritt göra aktiviteter på en egen fritidsgård i Hammarkullen. De utbildar också den höga grad av outbildade obehöriga lärare och havet av vikarier. Barn som lever i trångboddhet som inte får lugn att studera hemma, ges här läxhjälp. Minimix coacher bekräftar, stöttar genom motiverande samtal och genom att erbjuda fysisk hälsa. De lagar mat tillsammans, bakar utan socker, spelar fotboll, lyssnar, finns där och leder som ett storasyskon. De har blivit lite av en fabrik som producerar ledare med självkänsla, en tro på sig själva som ger positiv feedback. Lyssnar, bekräftar, frågar. Inte bara talar, utan visar. Sånt är svårt att göra , utan att ha tagit hand om sina egna trauman. De har blivit en brobyggare mellan skola, föräldrar och samhälle. Vi har en lösning, säger dem men vi behöver resurser, inte fler som ska säga och bestämma vad vi ska göra. Rådet till oss andra är; Satsa, se till att ni har resurser. Ni är hjältarna, ni skapar förändring.

Ja visst är det så, stötta oss!

Pelle Enocsson från Sveriges elevkårer visar hur elevinfytande är en rättighet, att psykisk ohälsa bland unga blivit ett folkhälsoproblem. 63 % av svarande elever upplever att problemet förvärrats efter pandemin. Vi måste börja med att fråga vad som krävs. Unga sitter själva på lösningarna, lyssnar man inte på dem missar man det. Längre skoldagar kortar rörelse, ökar stress, etc. Vi måste ta oss tiden och sedan se till att sköta det kontinuerligt.

Linus Wellander från MUCF
som stöttar organisationer med pengar, visar att 40% av unga vill påverka aktivt men att bara 17% tror det är möjligt. Det måste vi vuxna kloka människor lösa, säger han. Vi måste se barn och unga som rättighetsbärare, inte några vi ska lära upp för att bli något annat i framtiden, utan unga är här och nu. Han ser att dialoger och demokrati inte har utvecklats och jämför dagens demokrati med att det är som att försöka nå folk likadant som på 90-talet, via fax. Att utveckla demokratin kommer att kosta pengar och makt. Frågan är om alla som innehar den är villiga att släppa in oss som har modet och kunskapen att förändra, de som vill utveckla och utvecklas.

Överläkare docent i psykiatri Lotta Borg Skoglund
, vittnar om barns sämre förutsättningar att kunna påverka. För det behövs rätt funktionskarta. Ett samhälle får så många diagnoser som vi förtjänar, säger hon. Vi vet hur hjärnan fungerar, vi behöver använda oss av den kunskapen. Fokusera på vad det är som gör att det går bra. Lära ut att hålla motiverande samtal, lyssna mer, var mindre expert. Titta bortom diagnoserna. Filmklippet från Pep Forum 2022.

Ida håller träningsskola som funktionsvarierad via egen filmkanal. Måttot är att ha roligt! Ida känns igen från Glada Hudikteatern och de alternativa Catwalksen. Vi får göra ett prova-på-pass. Faktum är att under hela Pep Forum 2022 så ställer vi oss alltid upp för att applådera in föreläsarna och efter förstås. Det gäller även kronprinsessan, några av de övriga kungabarnen som skymtar i publiken och generaldirektörer som;

Socialstyrelsens Olivia Wegzell. Tidiga samordnade insatser, inkl. tandvård, är det som fungerar och behövs för att stötta och samordna dokumentation. Här krävs ett tydligt ledarskap med chefer högre upp som stöttar, resurser, metoder, gemensamma mål och fokus på barnet. En 10-årig nationell plan finns för att förebygga suicid. Vi alla efterlyser en för barns rätt till rörelse, att lära utifrån sina förutsättningar av människor med både empati, kunskap och ett coachande förhållningssätt. För det det behövs regelstyrning.

 
Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, pekar på den normerande funktionen, styrdokument, ansvarsfördelning, att främja hälsa, stödja professionella att göra det som behövs för att vi ska jobba med elevhälsa och rörelse. Men varför är det så svårt när vi är eniga och har kunskap, att samverka, undrar moderatorn, något han inte kan svara på. Kanske för att han menar att myndigheten som ansvarar för våra barn och unga större delen av sin vakna tid, anser att de inte ska lägga sig i. Det uttalandet får honom att rodna. Han ser hindret som reproduktion av dysfunktionalitet. Vi andra kan bara instämma. Men vi har ju betalt, säger han. Så varför skrevs aldrig barns rätt till en timmas daglig rörelse i skolan in i timplanen, inte heller ämnet sexualitet, samtycke, relationer som borde hetat precis tvärtom. Det finns inga unga tjejer som mister mödomen utan att vara eller i alla fall tro att de är omtyckta som växer av en sådan ignorans. Generaldirektören ser att kunskapsstyrningen behöver stärkas så att fler gör det dem skulle behöva göra. Likadant med kunskapsspridning.

Karin Tegmark Wisell från Folkhälsomyndigheten, vars uppgift är att följa och mäta utvecklingen, publicera rapporter, ge nationella regler och riktlinjer, har 2048 som sikte, hela 18 år efter Agenda 2030. Människan är trots allt skapt för att röra på sig var 30:e minut. Hon ser att vi måste möta de kommersiella krafterna, utforma riktlinjer, stöd och stödja det som pågår i civilsamhället, samt avsätta resurser för det arbetet. Rökning är ett bra exempel som trängdes undan genom förbud. På samma sätt behöver vi tränga undan det som gör våra barn sjuka. Det har Chile, Mexiko och Spanien redan börjat kika på, genom t ex reklamförbud. Skolor kan inte drivas av desamma som reklammakarna. Filmklippet från paneldebatten hittar ni här.

Barn och unga har i det enorma informationsflödet svårt att urskilja reklam och propaganda från information. Deras föräldrar har i avsaknaden av myndigheter som vill agera myndigt, invaggats i att se på när deras barn och unga fastnar i stillasittandet bakom skärmar, utan en rimlig chans att förstå hur illa den verkligheten kunde vara före de var försent. En kille i åk 4 önskade sig mindre dicpics i Coachingbanan i Almedalen i somras. Hans lösning var att avinstallera Tik Tok när han kom till båten, trots mammans invändning mot att behöva göra det under semestern. Att 1 av 5 yrkesarbetande äter antideprissiva och den förbrukningen ökar lavinartat även bland unga är något jag oroas av, särskilt som Karolinska redan för flera år sedan visade i en studie att dessa piller gör oss mer benägna att acceptera orättvisor.

Malin Ekman Alden Myndigheten för delaktighet arbetar utifrån funtionshindrade. Hon vill att aktörerna tänker in psykiska och fysiska hinder. Vi har unika inspirerande exempel men hur får vi bort hindren?

Karl Sergel som driver e-sportsarenan Fused berättar att 80% av barn och unga i Sverige är gamers. Han visar hur det bidrar till en ohälsosam livsstil. Att ingen tar ansvar. Att det saknas en infrastruktur, att det är en arena föräldrarna inte är involverad i, till motsats till föreningsidrotten. Oscar Hemby har skrivit coachboken, The perfect gamer. I den förordar han att e-sportarna måste följa ett hälsoschema för att kunna prestera bättre. I 5 år har Fused arbetat med Uddevalla kommun med rörelse i spellokalen – reaktionsspel, interaktiva sportgolv och tak. Här är ohälsosamma sponsorer som förespråkar energidryck bannlysta. Dagtid hyr de ut anläggningen mot att skola och föräldrar håller sig till deras hälsosamma kriterier.

Karolina Klyft avrundar med sin kravlista
Kunskapsstyrning, regelstyrning, mål alla skolor ska leva upp till.
och lovar att följa upp myndigheterna med blåslampa. Här säger hon och viftar med våra digitala förslag om 25 sidor, plus en drös av fysiska post it lappar. Prins Daniel som var den PT som fick Viktoria att anta en hälsosammare livsstil, avslutar med ett tacktal till medverkanden och publik. Prins Daniel tackar alla och säger att om man tränar är det som en kudde mot depression. Om alla känner till det och förstår hur angeläget det är, skapas ett tryck. Planet We är lika viktig för barns hälsa. Våra barn kommer en dag att fråga oss varför vi lät dem sitta så här mycket. Vi kan förkorta vägen till bättre förutsättningar med de goda exemplens makt – Vara en förebild, leva som vi lär, promota våra budskap. Med sig tar han att risken för depression minskar med minst 10% bara genom att skapa utrymme för varje barn att röra sig en timme om dagen. Själv har jag påmints om vikten av att upp och studsa en gång varje halvtimme.

I coachingbanan utanför, har jag haft bland annat en besökare som tar med sig sin utmaning till skolministern redan nästa vecka. Det finns nämligen snart inget sen när det kommer till barn och ungas basala behov. Skolstress, ensamhet, ett hav av badinfluencers och de orimliga krav de lärt sig sätta på sig själva, är det många unga uppger, får dem att känna meningslöshet. Kom igen skolor, myndighetspersoner och föräldrar, gå samman och se till att filtrera bort allt ovidkommande. Till alla mjukvaruproducenter, gör inställningarna på dessa skärmar vansinnigt svåra att öppna upp för spelvåld och nätmobbing. Inkludera obligatorisk säkerhetsutbildning till all personal, samtliga elever och föräldrar och låt det poppa upp en upp och hoppa symbol var trettionde minut.

Publicerad av Lotte Johansson BehovsPusslet

Visuell Artist & Visuell instruktör. Initiativtagare och handledare för BehovsPusslets coachingbanor för publika platser. Här kan unga identifiera och balansera olika behov. Desto fler utmaningar och framkomliga strategier som delas, desto större blir identifikationsfaktorn. BehovsPusslet är en öppen aktivitet unga själva önskar kunna återvända till. Därför visar jag under öppna workshops hur enkelt ni kan skapa en coachingbana i er närhet och hur vi alla kan bli den där coachande frågeställaren. Tillsammans för för psykisk och social hälsa.

%d bloggare gillar detta: